Hej och välkommen till Från Stress till Press

-

Jag heter Maria Larsson men kallas kort och gott Maja. 

Jag har tidigare bloggat på Balansriks och du kan läsa mina tidigare inlägg där genom att följa denna länk: https://balansriks.se/balansbloggare-maria-larsson/

Där får du en bra inblick i hur det gick till när jag drabbades av UMS/hjärntrötthet efter en arbetsskada -fysiskt våld mot nacken.

Här på min blogg kommer jag att fortsätta skriva om mitt liv innan och med UMS (Utmattningssymdrome) och hjärntrötthet - syns inte på ytan men känns rejält på insidan.

Jag hoppas att du som läser detta kan ha överseende med att det kommer att ta ett tag innan denna blogg är igång då jag nu måste sköta den helt själv.På Balansriks hade jag en helt fantastisk kvinna vid namn Johanna som korrekturläste, redigerade,layoutade och publicerade mina inlägg så det enda jag gjorde då var att maila min text till henne. 

Att börja blogga var för mig både terapeutiskt,ventilerande och läkande samtidigt som det var jätteläskigt och utlämnande att skriva om det jag är i. 

Titeln på denna blogg har flera betydelser då det dels symboliserar min väg in i utmattningen/hjärntröttheten då jag hamnade i en otroligt stressad situation efter min arbetsskada då jag försökte att balansera sjukskrivning,konstant värk ,habilitering och återgång till arbetet.

Jag kände mig allt mer pressad då allt hängde på mig och det kändes också som om alla hade orimliga krav på mig hela tiden.Jag flaggade att det var något som var fel men upplevde att ingen på mitt arbete lyssnade eller brydde sig och jag hade noll stöttning av  arbetsgivaren.

Den andra aspekten av titeln symboliserar min känsla av skam och skuld över att ha drabbats av en stressrelaterat sjukdom till att våga delge den öppet och ärligt i text som sedan hamnar i press och blir offentligt via digitalt forum.

Tack för att du besöker min blogg och på återseende.

/ Maja 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jag kom in på utbildningen men vägen fram var allt annat än rak!

-
Bild
När dagen var inne för att jag skulle få reda på hur jag hade klarat mig i antagningen så blev den dagen väldigt lång då beskedet lät vänta på sig och inte förens sent på em fick jag ett Mail där det står att jag står som reserv. Blev lite nervös då jag hade förberett mig på antagen eller inte antagen,,,reserv fanns liksom inte på kartan.  Loggar in på antagningssidan och ser att jag har 12:de reservplats.Mitt hopp sjönk rejält får jag lov att erkänna. Lite desperat skickade jag iväg ett Mail till skolan där jag frågar hur jag ska göra nu.Får faktiskt svar nästan omgående att jag ska ta det lungt då alla antagna har en vecka på sig att svara så det lär rassla till och jag kommer att komma ett steg längre fram ju längre veckan går.Jag bestämmer mig för att försöka  att ta det lungt och ha is i magen,vilket inte är min starka sida.Jag misslyckas hela tiden och jag märker hur låg min energi verkligen är.  Jag loggar in flera gånger om dagen den veckan och tredje dagen står jag som 9 reser
Läs mer

På veckans Qigongpass hände något häftigt och stort för mig.

-
Bild
Denna vecka hände något jättehäftigt och stort för mig.Jag var iväg på min vanliga rehab - Qigong i varm bassäng.Ganska tidigt in i Qigongpasset känner jag att min kropp känns ovanligt avslappnad och alla rörelser går som per automatik.Jag var verkligen helt inne i mig själv och kroppen svarade med ett stort lugn på varenda position. Efter själva sessionen får vi som vanligt ligga och flyta runt med hjälp av olika flytredskap till lugn musik och vet ni vad som hände?  Jag somnar och vaknar till av att alla andra har klivit ur bassängen och Anna,denna fantastiska kvinna som håller i Qigongen,säger att jag såg ut att sova rätt gott och hade nog gjort det de senaste 10 min!               På väg hem från rehaben känner jag ,på första gången på väldigt länge ,att jag minsann hade fått energi av dagens session.Det var länge sedan jag kände denna känsla och den är helt underbar!  För att inte ta ut mig valde jag att ta bussen hem istället för att gå och det var klokt då jag fortfarande en bit
Läs mer

Att verkligen våga ta klivet och visa mig sårbar,,,

-
Bild
 är något jag måste göra nu.Mitt förhandlingsläge med arbetsgivaren visar sig vara det jag har misstänkt och vetat redan från början.De kör med riktigt ful strategi och denna vecka måste jag ta ett jättejobbigt beslut.Jag är nervös och känner mig stressad över detta men det måste göras. Ljusningen i detta är att jag känner att jag har stöd från min familj,vänner,rehab,facket och försäkringskassan. Så tacksam över detta då det är en väldigt obekväm situation för mig att vara så sårbar och i behov av stöd och hjälp. Jag vill verkligen inte vara samhället till last och vara sjuk i denna komplicerade och fruktansvärt jobbiga diagnos men just nu måste jag arbeta med den och inte emot den om någon form av förbättring skall ske.               Förutsättningen för att jag ska bli bra och kunna fungera i en kommande arbetssituation är att jag får chansen och möjligheten till en fungerande arbetsträning och -återgång, något som min arbetsgivare har brustit totalt i trots att det var arbetsskadan
Läs mer